Oerhört gripande. Tårarna var inte långt bort, hulken satt i halsen och malde sig uppåt i nästan en timme. Går möjligen att förespråka mer objektivitet och mindre glorifiering av huvudpersonen Andrew, men samtidigt förtjänar inte motparten det i min mening.

Hantverket är lite hafsigt och amatörmässigt, men det tycker jag bara ger filmen en mer naturlig känsla (även om stråkar och annat gör allt för att få en att lipa som ett litet barn). Man befinner sig där och man bryr sig om huvudpersonerna så jävla mycket att när väl stjärnsmällen kommer ... och ja, då j*vlar vill man gå och lägga sig. Svinförbannad.

FRUKTANSVÄRT bra!