En film som gjorts ett antal gånger tidigare, och bättre (läs: "The Untouchables").

Ett dreamteam av skådespelare lyckas med konststycket att se riktigt ointresserade ut.

Sean Penn som gangsterboss gör någon slags blandning av Marlon Brando och Al Pacino och blir som en seriefigur man inte riktigt kan ta på allvar. Och då är han ändå så. Jävla. Elak. Mest hela tiden.

Allt är inte neggo dock. Den är sjukt snygg och jag gillar att de blandat olika stilar.

Lite slow-motion, lite knasiga klipp... ja, men det livar upp, helt enkelt.

Allt behöver inte vara dödsallvarligt, såsom utslagningarna i Paradise Hotel, hela tiden.

Liksom.