Som jag skrev i Thor-recensionen, jag är en sucker för bombastiska superhjältefilmer.

De är oftast rätt hjärndöda och det räcker att ungefär 3% av ens hjärnceller jobbar arslet av sig.

Och visst, Man Of Steel är egentligen inget undantag.

Det är ofta sjuuukt snyggt och maffigt.

Men när de sista 50 minuterna lägger krutet på just snyggt och maffigt, då blire rätt... maffigt.

Det blir för mycket av det goda och jag blev uttråkad.

Plus till snygga dräkter på alla (metrosexuell, much?).