En föredetting till skådespelare som en gång spelade superhjälte på vita duken måste lägga sitt ego åt sidan och ta sig an en Broadway-pjäs.

 

Det finns många tilltalande element; som det rent tekniska i den innovativa klippningen och det genomgående lysande skådespelet (i synnerhet Ed Norton). Filmen är verkligen ett snyggt handverkt och foto fantastiskt. Dessutom är filmen uppfriskande tragikomisk, med en svart humor som genomsyrar i stort sett varje dialog, väldigt mycket i bröderna Coens skola. Och kanske har Birdman potential att bli en modern klassiker på samma sätt som flera av deras berättelser.

Första halvan är bättre än andra och slutet blir lite, lite utdraget. Dessutom är jag fortfarande osäker på vad filmen försöker säga. Bra skit, nontheless!