En familj åker till Alperna för några dagars skidåkning och tid för varandra. Solen skiner och underlaget är perfekt, men en lavin vänder upp och ner på tillvaron när pappa Tomas överger hustru och två barn i en nära-döden-upplevelse.

 

Har gillat alla Ruben Östlunds filmer hittills, vissa mer än andra så klart. Denna ligger någonstans mittemellan; bättre än Gitarrmongot men sämre än både Play och De Ofriviliiga.

Östlund känns mindre kyligt betraktande än i tidigare filmer, vilket är välkommet. Men det blir också ibland lite väl många moment av övertydlighet, typ: "nu kommer det här" eller "nu ska vi prata tvåsamhet". Men överlag, en mycket bra film. Många skratt med mycket diskussioner under och efter filmen.